Magazine195

Taekwondo är en modern kampsport med ursprung i koreansk stridskonst. Kampkonsten har hållits levande genom århundraden i form av folkliga lekar såväl som närstridsträning i krigstider. Efter den japanska ockupationen och inbördeskriget enades de många kampstilar som då fanns, under namnet Taekwondo. Som den moderna Taekwondons grundare räknas General Choi, Hong-Hi (1918-2002). Han bodde både i Nord- och Sydkorea, Japan samt Kanada och ägnade sitt liv åt att utveckla och introducera denna kampkonst världen över. Taekwondo finns numera i över 130 olika länder. 


1977 bildades det svenska TaeKwonDo-förbundet. Grandmaster Won-Sup Lim räknas som grundare för Svensk och Norsk Taekwondo.1994 beslutades det att Taekwondo (som ibland förkortas TKD i resten av texten) skulle vara OS-gren och 2000 gjorde sporten OS-premiär i Sydney.

Familjeaffär

Wettern Taekwondo Förening (WTF) är baserad i Habo och är en av de Taekwondo-föreningar som växer mest i Sverige idag. Grundarna, Laban och hans dotter Martina Frederiksen är fortfarande väldigt aktiva och sköter viktiga delar i verksamheten. Hela familjen är idag engagerad i föreningens aktiviteter. Martina är som pappa Laban – tävlingsdomare. Labans hustru Maria är en av ledarna i micros-gruppen (de yngsta barnen). Äldsta dottern Elisabeth är utbildad undersköterska och aktiv i föreningen men är samtidigt inte lika idrottsintresserad som de övriga i familjen. Yngsta dottern Nadia är ungdomsinstruktör. Namnet Wettern valde Laban för att hedra sin morfar som en gång för länge sedan ägde och drev Wettern Tvätt.

En aktivitet för alla

Hos WTF är alla välkomna att prova på. Det finns grupper för småbarn, juniorer, seniorer och familjer. Tisdagar och torsdagar har klubben träningspass som hela familjen kan genomföra tillsammans. ”Man behöver därför inte köra barnen till olika platser runt om i stan utan hela familjen kan vara med i samma aktivitet, säger Laban.

”Målet är att konstant utvecklas som människa…”

Och alla kan träna. Oavsett förutsättningar, ålder och kön. ”Det finns inget hinder varken fysiskt eller mentalt”, framhäver Laban. Laban har själv i rollen som tävlingsdomare träffat aktiva med bl.a. Downs Syndrom, deltagare som varit blinda eller de som sitter i rullstol.

När jag ber Laban snabbt välja några ord för att beskriva ”sin” Taekwondo säger han varmt och spontant – ”kunskap, respekt, utveckling, kontakt med andra, kroppskännedom, självkontroll och ansvar”. Och så vill Laban snabbt påpeka att Taekwondo inte i första hand är en sport – utan en en konstform. Och en livsfilosofi. ”TKD handlar om allt från mat till förhållanden till allt vad vi tänker och gör. Målet är att konstant utvecklas som människa i vår relation till naturen, till andra och till oss själva”, menar Laban.

Gradering och bältsystem

Alla som börjar träna Taekwondo och köper en dräkt får med ett vitt bälte. Det är troligtvis där någonstans som drömmarna om det svarta bältet börjar. Utbildningen följer en strikt läroplan och som elev lär man sig olika tekniker, mönster, teori och moraliska värderingar under terminens träningspass. Graderingen brukar ske i slutet av terminen där eleverna får visa upp vad man lärt sig för instruktören. Kan man då sina saker bra så tilldelas man en ny grad för att sedan utvecklas än mer.

”Taekwondo-eleven lär sig att inte tillgripa våld…”

”Respektive grad benämns som GUP och kännetecknas av olika färger på bältet. GUP räknas nedåt från 9 till 1. Dvs, i den första graderingen för vitt bälte erhåller den aktive 9 GUP. Efter 1 GUP vänds systemet och räknas uppåt, och har benämningen DAN som betyder steg (svart bälte). Inom svart bälte finns det sedan nio (9) grader, där 9:e DAN är den högsta. 10:e DAN kan bara ges postumt – dvs ingen levande kan vara erhålla 10 DAN. För då ljuger den personen”, säger Laban och skrattar. Laban blir mer allvarlig och visar en teckning som han en gång fick. Teckningen illustrerar Taekwondo-filosofin rätt tydligt enligt Laban med följande ord och tolkningar – ”White belt = You start training”. ”First DAN = You start learning”.

Att tävla inte det viktigaste

Av alla de miljoner utövare av TKD som finns runt om i världen så är det bara ca 5% som tävlar. 95% tränar bara och gör det enligt Laban för att TKD främjar fysisk och psykisk utveckling. ”Det ger dig bättre koncentration och koordination, högre medvetande och stärker din självkänsla”, säger Laban.

Taekwondo är sammansättningen av tre ord som tillsammans betyder ungefär ”Fotens och handens väg”. Man lär sig inom TKD att använda både händer och fötter i självförsvarssyfte. Do är det fysiska sättet att utöva något med maximal mental styrka. Det vill säga att genom självkontroll och självkännedom, behandla sig själv och andra med respekt, empati och omtanke. Man lär sig även vad som är rätt och fel och att styrka betyder ansvar. Taekwondo-eleven lär sig att inte tillgripa våld mot andra människor och att uppträda moraliskt i alla situationer, berättar Laban.

Personlig utveckling med TKD

Laban började träna Taekwondo när han var 10 år, utan att berätta för någon. Anledningen var att han ville hitta ett sätt att försvara sig mot de som mobbade honom i skolan. Han insåg snart att TKD inte handlade om att slåss – utan snarare att kunna lära sig självkontroll och erhålla mod. Och trakasserierna i skolan slutade. Utan att Laban behövde visa att han kunde försvara sig.

TKD är idag en av världens största kampsporter. Uppmärksamheten och OS-statusen gör att den växer men personligen tycker jag kanske att det är synd när fokus läggs på tävlingsaspekten och inte på konstdelen och det filosofiska budskapet. Det är så mycket annat i vårt samhälle som redan går ut på att mäta, jämföra och betygsätta.

Avslutningsvis undrar jag om familjen lever, andas, tränar och alltid pratar Taekwondo. ”Nej, våra två små barnbarn är vårt främsta samtalsämne vid middagsbordet, inte Taekwondo. Det är en sådan rikedom att ha barnbarn. Och att de bor så nära”, ler Laban glatt.

Text: Christiane Petit 
Foto: Mari Widetoft

Faktaruta