Magazine195 fick förmånen att träffa arbetsgruppen som ligger bakom boken Industrihistoria i Habo. Gruppen som tagit fram boken har bestått av den lokalt bekanta trion Magnus Widell, Lars Elwing och Mats Werthén. Bokens författare, Magnus Widell, ger oss i texten nedan en inblick i detta historiska avtryck - vilket för övrigt är en utmärkt julklapp i år till nära och kära.

Habo har en lång tradition av en stark industri. Tillgången till vattendrag, skog och kommunikationer har haft stor betydelse för skapande och utveckling av industrin och Habo kommun.

För att bevara en del av Habos kulturarv utgavs i slutet av förra året en bok, Industrihistoria i Habo, där ett urval av kommunens äldre industrier presenterades. Boken blev snabbt efterfrågad och såldes slut. Därför har under detta år ett nytryck tagits fram som finns att köpa antingen i Habo bibliotek eller hos Bok & Presentshopen i Habo.

Syftet med publikationen är att sprida kunskap till kommande generationer och nyinflyttade kommuninvånare om näringslivets stora betydelse för kommunens positiva utveckling från 1860-talet och ungefär 100 år framåt fram till början av 1970- talet. Men även att ge minnen och återblickar till de som under flera år varit bosatta i kommunen.

Habo Laggkärlsfabrik 1935. Längst till vänster Gunnar Karlsson, Einar Josefsson (närmast), Erik Hedberg, Trygve Elwing och Johan Åberg (sittande).

Tidig industrialisering
Ett av de tidiga industriområdena uppstod vid Knipån på Kvarnekullas marker under 1850-talet. Här forsade vatten ner från höjderna. Även kring Domneån i södra delen av kommunen kom industrialiseringen igång tidigt. Sveduddens Industrier som grundades omkring sekelskiftet 1900 försörjdes av vatten från Svedån.

Med järnvägens ankomst till orten 1863 startade den industriella utvecklingen i bygden. Industrierna Habo Ullspinneri och Habo Laggkärlsfabrik flyttade till stationssamhället och utvecklades med den nya teknikens intåg. 




Habo Ullspinneri grundades 1882 och i slutet av 1880-talet uppfördes nya lokaler vid Gunnarsbo i Habo stationssamhälle. Företaget blev en av de klassiska industrierna i Habo. Under 1934 påbörjades en omfattande om- och tillbyggnad och idag känner vi till lokalerna som går under benämningen ”Spinnet”. Filtar blev tidigt en stor produkt och under beredskapsåren på 1940-talet tillverkades åtskilliga filtar till Försvarsmakten. Efter kriget utvecklade man med stor framgång plädar av hög kvalité för hemmabruk. Detta ledde till att man 1951 blev Kunglig Hovleverantör.

Den andra stora industrin som flyttade till samhället för att komma närmre järnvägsstationen i slutet av 1800-talet var Habo Laggkärlsfabrik. Där tillverkades laggkärl för olika ändamål och under 1940-talet tillkom framställning av ”sillatunnor”. När produktionen av sillatunnor var som störst tillverkades närmare 100 000 tunnor per år.

Ett par smidesmästare med framtidstro skapade tillsammans med duktiga hantverkare ett litet industrisamhälle vid Domneån som rinner mellan Habo och Bankeryd. Smederna livnärde sig och sina familjer genom att tidvis vara underleverantörer för större bolag, exempelvis Husqvarna Vapenfabrik. Nycklar, saxar, cykeldelar men även pistoler, som gick under namnet ”Aledalare”, framställdes. Under 1920-talet blev Aledals Nyckelfabrik det enda företaget i landet som specialtillverkade nycklar.

Elproduktion och entreprenörer
Vid Kvarnekulla startade 1919 det första elbolaget, blivande Habo Kraft som bland annat erhöll linjekoncession till Bankeryd, med möjlig elförsörjning även till användare i stationssamhället Habo.

Habo har även haft stora entreprenörer som J.F. Frederiksen i Baskarp och Bertil Svensson i Fagerhult. Frederiksen startade fyra fabriker, Naxos, Baskarpsand, AB Kalksandsten och Smärgelskiffabriken Norden. Bertil Svensson låg bakom Fagerhults Belysning, nu Habos största industri. Men här har också funnits innovatörer, som var tidiga inom sitt område, utvecklade en produkt och tog patent. Holmqvists Cementgjuteri var ett sådant företag. J O Wennborgs bärplockningsmaskin, den så kallade ”krösarepan”, blev patenterad 1903 och var länge Kvills snickerifabriks främsta produkt.

Träindustri
Inom trä har sågverk och framgångsrika möbel- och snickerifabriker vuxit fram. Ett hantverkskunnande som utvecklat kvalitetsmöbler. Axel Gustafsons Möbelsnickeri var en sådan framstående industri som kom igång i början av 1900-talet. Sängar, bord, stolar, skåp, kistor och mycket annat tillverkades i verkstaden som höll hög klass med möbler i Karl Johanstil, rokoko eller i gustaviansk stil. Bland annat tillverkade företaget möbler för Svenska ambassaden i Moskva. Andra arbeten som utfördes av fabriken var inredningen till befälshytter på ångaren Gripsholm. En annan möbelfabrikör var AB S Ljungqvist. Företaget tillverkade bland annat formpressat trähölje till tv-apparater. Soffbordet ”Expandette” blev en annan succé.

Tillvöxt och låg arbetslöshet
Habo har en rik och varierad industrihistoria. Under årens lopp har här tillverkats bland annat nycklar, filtar, laggkärl, kammar, konfektyrer, belysningsarmaturer, sandpapper, mattor, filar, kartonger, beslag och mycket mer. Metall- och verkstadsindustrierna har alltid haft en plats i Habo.

Den industrialisering som har skett har otvetydigt varit en mycket viktig faktor för kommunens tillväxt under årens lopp. En god kommunikation mellan näringsliv och kommun gav bland annat Habo utmärkelsen ”Sveriges företagsvänligaste kommun” år 2001. I likhet med Gnosjö kan man här tala om ”Habo-andan”. Samspelet mellan företagen inbördes och mellan kommun och företagare har givit Habo möjlighet till en låg arbetslöshet.

Ett dokument av industriminnen
Boken om Habos industrihistoria har tagits fram av en arbetsgrupp på tre personer, Lars Elwing, Mats Werthén och Magnus Widell. Med boken vill vi bevara kunskapen om industrins uppbyggnad och utveckling. Boken är ett tidsdokument från en generation, som kanske är den sista, som känner till berättelserna, historierna och bilderna om de företag som startat på de olika platserna i Habo. Vad som har tillverkats och som sedan av olika anledningar har lagts ned. Boken beskriver ett 40- tal företag och är rikt illustrerad med intressanta fotografier. Dessutom berättas det om när ”dynamitarderna” härjade i samhället och sprängde kassaskåp. Hur företagarna övernattade på kontoret för att bevaka och inte låta inbrottstjuvarna ”härja fritt”.

Ett dokument av industriminnen om dess framväxt och utveckling ur teknisk, ekonomisk och social synvinkel. Boken är en intressant läsning för Habobor och andra som är kulturhistoriskt intresserade.

Text: Magnus Widell
Foto: Bilder ur Industrihistoria i Habo & Mari Widetoft

Share post with: