Vad betyder kulturskolan i Habo för våra barn och ungdomar? Skolan lär barnen att spela, sjunga, dansa, skapa och spela teater, men bidrar den också med andra värden? En intervju med kulturskolans Nina Bjurenstedt ger nya insikter om kulturskolans betydelse och roll för barn och ungdomar i Habo kommun.

Nina Bjurenstedt utstrålar energi, kreativitet, värme och ärlighet. Vi träffas i kulturskolans lokaler en söndag i april då vårens solstrålar tacksamt börjar värma genom coronatidens mörker. Nina har en tjänst på 85 procent på kulturskolan. Annars frilansar hon, antingen själv eller med bandet CoverCompaniet som bredvid egna spelningar gör artistuppdrag bl.a. tillsammans med kända svenska artister. På frågan varför hon valt att arbeta med musik svarar hon att det var musiken som valde henne. Det var Ninas mamma som upptäckte då Nina var fem år gammal att Nina hade absolut gehör. Efter det blev musiken Ninas kall.

Högt deltagande i aktiviteterna som kulturskolan anordnar

Totalt deltar cirka 700 elever i kulturskolans 1150 aktiviteter varje vecka. Många elever deltar således i mer än en aktivitet per vecka. Kulturskolan anordnar, utöver instrumental-lektioner, även dansgrupper, körer, orkesterverksamhet, popgrupper, bild/form- och dramalektioner. De allra yngsta kan börja med musiklek redan vid fyra års ålder. Den äldsta eleven har fyllt 23.

”De äldre eleverna upphör med enskilda lektioner då de fyller 19 år – men får därefter fortsätta i grupper som ändå rullar, som till exempel i storbandet”, berättar Nina.

Musikskolan utvecklas löpande

Jag får en känsla av att kulturskolans 12 man starka personal ser möjligheter där andra ser hinder och att kreativiteten i kollegiet överlag verkar flöda. Kanske är det en av skolans framgångsfaktorer?

”När jag började här för 15 år sedan gavs inte undervisning i körsång, dans, teater, bild och form. Verksamheten utvecklas hela tiden. Vi har roligt här på ett litet galet sätt och river snabbt tag i olika projekt tillsammans när någon kommer med en idé. Vi har rätt förutsättningar för att kunna vara handlingskraftiga och har högt i tak. Vi tänker ofta bara; nu kör vi”, berättar hon.

På frågan hur det kommer sig att så många som 60-70 procent av alla elever i Habo söker till kulturskolan svarar hon att det handlar om den utåtriktade verksamheten och hur man introducerar kulturskolan för alla tvåor som sedan får börja under höstterminen i trean.

”Vi har ett speciellt förfarande kring vår instrumentinformation för alla elever i årskurs två. Under två veckor i slutet på varje vårtermin besöker varje årskurs 2-klass oss under en ”Musikdag” där vi visar vi upp allt man kan börja med på kulturskolan efter sommarlovet. Närmare 200 elever brukar vara inspirerade och ”uppgasade” efter dessa dagar. Alla dessa deltar också i en gemensam ”årskurs 2-kör” vid en stor konsert under våren. Då bjuder vi även in barnens föräldrar som får uppleva när deras barn deltar på en stor scen med riktigt ljud och ljus. Ofta blir det ett minne för livet för både föräldrar och elever. Det gäller att ha en utåtriktad verksamhet med gott renommé. Syns man inte, så finns man inte. Vi är bra på det och vi får mycket uppskattning från både elever, föräldrar och övriga kommuninvånare, säger Nina övertygande.

Målet är att alla barn ska känna sig delaktiga

Alla som någon gång sett en föreställning eller konsert med kulturskolan i Habo vet att kvaliteten är hög, samtidigt som alla ges möjlighet att delta, såväl unga som gamla elever, med både lägre och högre ambitioner. Just att ALLA ska känna sig sedda är viktigt för Nina och hennes kollegor.

”Visst finns det elever som verkligen vill, exempelvis, lära sig spela ett instrument eller dansa och som siktar på en karriär inom dessa konstformer. Andra kan däremot bara behöva få en egen stund tillsammans med en vuxen som bryr sig. De med höga ambitioner kan behöva rejäla musikaliska utmaningar, medan de som har det besvärligt hemma eller som är stressade, kanske inte ens orkar med spelläxor. Då kan stunderna de får hos oss räcka. Vi lär oss det vi lär oss här. De kan ändå uppskatta att komma hit”, förklarar Nina.

Andra värden med kulturskolans aktiviteter är att de ger eleverna erfarenhet av att stå på scen, vilket ökar deras självförtroende.

”Jag hör ibland från tidigare elever hur tacksamma de är för att kulturskolans aktiviteter bidragit till deras personliga utveckling. Vissa upplever också en ökad musikalisk bildning, att de inte bara har kunskap om modern musik, utan också musik från andra tidsperioder. Många som slutat hos oss saknar tiden här”.

Nina betonar också att hon är tacksam för att politikerna i Habo kommun värderar kulturskolan högt och inser värdet av verksamheten.

”Vad skulle hända med ungdomars veckoscheman om de inte fick den här viktiga fritidssysselsättningen? Den är särskilt viktig nu i dessa coronatider, då andra aktiviteter stryps”, betonar hon.

Uppslutningen är stor trots coronakris

Kulturskolan följer Folkhälsomyndighetens rekommendationer om folksamlingar på max. 50 personer. Det innebär att till exempel körövningar kan fortsätta att anordnas men att konserter har blivit tvungna att ställas in.

”Alla kommer till övningarna, trots att vi inte har några konserter eller andra evenemang att öva inför. Däremot har vi fått skjuta på instrument-informationen för tvåorna. Det är ohållbart i coronatider att flera barn blåser i samma instrument, så vi får sköta informationen på andra sätt”, förklarar Nina.

Kulturskolan ska också försöka ordna uppspelningar utomhus i slutet av maj, bland annat på äldreboendet på Kärrsgården. Man kommer också att synas och framförallt höras på Blå torget med spontan gatumusik under maj och juni. Livestreaming via kulturskolans Facebooksida finns också med i planen.

Förbereder för verkligheten

Det är tydligt att kulturskolans personal vill att konsertverksamheten ska kännas ”på riktigt”. Flera av de anställda arrangerar, vid sidan om sitt dagliga arbete på kulturskolan, konserter, galor eller har egna band. Det gör att de får input i sina roller som pedagoger och att personalens kreativitet ökar.

Nina betonar att artisteri handlar om så mycket mer än bara det egna utövandet. För att eleverna ska uppleva att konserterna är ”på riktigt” satsar kulturskolan alltid på professionellt

ljud, ljus, rätt rekvisita, bra rutiner och ordentligt skrivna körscheman. Då får eleverna en glimt hur mycket arbete det verkligen ligger bakom en konsert. Samtidigt bjuds publiken på en riktigt proffsig upplevelse.

Hon säger att hon är tacksam över att kulturskolans chef Fredrik Hempel inser värdet av att kulturskolans lärare även är delaktiga i regionens musikliv på sin fritid och är positiv till den goodwill och reklam det ger för kulturskolan och kommunen, för det är det inte alla musikskolechefer som är.

”Just kombinationen av att få musicera på frilansbasis och undervisa på kulturskolan är toppen. De olika typerna av arbetsuppgifter ger input till varandra”, avslutar Nina.

Text: Jessica Hagård
Foto: Mari Widetoft

Share post with: