Magazine195

Den 20 oktober 2018 sitter jag tillsammans med cirka 150 personer bänkade i Sporthallen i Habo. Vi lyssnar på representanter från kommunen, vården, regionen och skolan och de pratar om att den psykiska ohälsan ökar bland våra ungdomar. Även ett antal ungdomar är med på scenen och pratar öppet om hur det är att vara ungdom 2018. Bilden som ges är ganska mörk.

Sedan dess har det hänt mycket.

”Det seminariet var en form av startskott för vårt arbete med att synliggöra barns mående”.

Det säger Anders Ströberg som är barn- och ungdomssamordnare i Habo Kommun. Att kommunen ville lyfta hur våra barn och ungdomar mår hade sin bakgrund i resultatet av Folkhälsoenkät Ung som kom 2017. Den visade att de mår sämre och sämre och att ungdomarna i Habo Kommun faktiskt mådde sämre än snittet i Jönköpings län. Men även om siffrorna säger en sak så menar Anders att det är en komplex fråga och det är svårt att svara på ifall ohälsan ökar eller inte.

”Självklart ska vi vuxna ta ungdomarnas upplevda känslor på allvar men det är svårt att urskilja vad som är ohälsa och vad som är normal oro i samband med att man växer upp. Till viss del hör det till tonåren att grubbla över livet, söka sin identitet, lära sig samspela med andra och känna sig orolig inför framtiden. Psykisk (o)hälsa sträcker sig idag över ett väldigt stort spann, från att ha lite ont i magen till att vara psykiskt sjuk”, säger Anders.

Viktigt att fånga upp signaler tidigt

Psykisk ohälsa är ett känsligt ämne, på gränsen till tabu ibland. Inte alla vågar eller orka prata om hur man mår och det är inte heller alltid som människorna runt omkring dig är medvetna om hur du mår. Det var det som man ville ändra på med seminariet 2018.

”Syftet var att lyfta frågan och göra alla som bor i Habo medvetna om hur det ser ut. Vi ville våga säga att ”så här är det”, för det är först när vi vet hur situationen ser ut som vi kan förändra den”.

Med ”vi” menar Anders alla som var med och gjorde seminariet möjligt. Det var nämligen en samverkan mellan flera organisationer och aktörer, där kyrkorna i Habo, kommunen och vården var några. Samverkan är något som Anders lyfter flera gånger under intervjun.

”Jag skulle säga att fungerande samverkan och nätverk är nyckeln i det här arbetet. Ungdomarna rör sig i så många olika sammanhang och grupper att det aldrig går att säga att det bara är en aktörs ansvar att arbeta med den här frågan – det är allas ansvar”.

”Det är en tydlig signal till medborgarna att vi måste börja prata om hur vi mår”.

En fördel med att hela samhället tar ansvar för ungdomarnas psykiska hälsa är att många kan fånga upp tidiga signaler. Skolan är en viktig aktör.

”Idag finns det bra rutiner inom skolan och lärarna är duktiga på att fånga upp hur ungdomarna egentligen mår. En tydlig signal om att någon kan må dåligt är att frånvaron i skolan ökar. Då börjar man i skolan direkt fråga sig vad man kan göra och vad det är som inte funkar för eleven. Överlag så pratar man mer om barnen i skolan idag och delar sina iakttagelser med andra kollegor som också har kontakt med eleven”.

Skapar förutsättningar för samverkan

Som barn-och ungdomssamordnare är Anders van vid att samverka. Bara titeln samordnare vittnar om att det är det han gör. Han menar att kommunen har ett stort ansvar i frågan eftersom ungdomarna tillbringar många av dygnets timmar i en kommunal verksamhet. Skola, fritids och kulturskolan är bara några exempel. Jag frågar Anders om han kan ge konkreta exempel på vad kommunen gör för att den psykiska hälsan ska öka.

”Det är svårt att nämna enskilda projekt som enbart handlar om att förbättra den psykiska hälsan för begreppet går in i så många områden. Att vi har ett förebyggande drogarbete, en motorgård för ungdomar, Dansa utan krav och en temadag i årskurs 7 om lag och rätt kanske man inte automatisk kopplar till psykisk hälsa men de har trots allt en stor påverkan på hur ungdomarna mår. De får en meningsfull sysselsättning på fritiden, får vara en del i ett positivt sammanhang, kontakt med vuxna, någon att prata med (om de vill) och mycket mer”, säger Anders.

Anders menar att det är hans uppgift att försöka se till att de här aktiviteterna går att genomföra. Det är hans uppgift att arbeta för att olika nätverk bildas, att de samverkar med andra nätverk och att det finns en kommunikation och erfarenhetsutbyte. Allt för att våra ungdomar ska känna att samhället lyssnar på dem och finns där för dem. Två områden som de ska börja arbeta med inom kort är suicidprevention och hedersrelaterat våld.

”Det är oerhört svåra frågor och här handlar det verkligen om att lära sig att se signaler tidigt. Här kommer vi arbeta mycket med utbildning av olika personalgrupper”. 

Högt upp på agendan

Två år efter seminariet i Sporthallen är det inte längre lika mycket tabu att prata om psykisk ohälsa. De flesta är medvetna om hur det ser och tjänstemän och politiker i Habo Kommun har flyttat upp frågan allra högst upp på agendan. Kommunen har för nuvarande mandatperiod beslutat om tre områden som är extra prioriterade för en positiv samhällsutveckling i Habo Kommun;

• Ett starkt lokalt näringsliv
• Boende för hela livet
• Psykisk hälsa

”Det är en tydlig signal till medborgarna att vi måste börja prata om hur vi mår. Vi ser också att vi har höga sjukskrivningstal bland kvinnor som är kopplat till stressrelaterade sjukdomar. Så det är verkligen en fråga vi som samhälle måste ta på allvar”.

Jag och Anders fortsätter att prata om vad kommunen gör och vilket ansvar kommunen och dess verksamheter har. Anders understryker att de uppmuntrar initiativ från andra aktörer i samhället, där idrottsföreningar just nu driver ett antal spännande projekt som kommunen stöttar på olika sätt.

Habo Wolley samordnar ett 3-årigt projekt tillsammans med andra idrottsföreningar, som handlar om att anordna rastaktiviteter efter skoltid på fritids, Habo IF har fått stöd för att ta fram en modell för mental träning för barn och ungdomar och stiftelsen Rörelserik arbetar för att barn ska röra på sig mer.

Folkhälsoenkät Ung genomförs var tredje år och det är med andra ord dags igen under hösten. Resultatet kommer att presenteras tidigt 2021.

”Det ska bli jätteintressant att se hur siffrorna ser ut nu. Har de påverkats av att vi har lyft frågan och att samhället är mer medvetet idag”?

Även om kommunen har ett stort ansvar i frågan så menar Anders att alla måste ta ett gemensamt ansvar för att främja psykisk hälsa och förebygga ohälsa.

– Vi behöver vara medvetna om hur våra barn faktiskt mår och våga prata om det och med våra ungdomar, säger Anders Ströberg, barn- och ungdomssamordnare i Habo Kommun.

Text: Niklas Bohman
Foto: Mari Widetoft