För snart 30 år sedan så fick Fritidsverksamheten i Habo nya lokaler när man 1988 fick ta över hela Gunnarsbohuset i Habo centrum. Sedan dess har verksamheten sett många barn och ungdomar komma och gå. Två av de anställda som varit med om hela resan är Marita Norman och Anna Wulff.

Den första kommunala fritidsgården bildades i Göteborg 1936. Vid bildandet – liksom för därpå senare kommunalt bildade fritidsgårdar runt om i landet, så har det huvudsakliga syftet alltid varit att sätta barn och ungdomars utveckling i centrum. Så också i Habo. Fritidsgårdar i svenska kommuner behöver inte ha samma typ av upplägg och varierar därför en del när det gäller exempelvis öppettider och uppdrag.

“Fritidsgården i Habo är så mycket mer”

Marita och Anna menar att Fritidsgården i Habo med årens lopp har hunnit med att bli så mycket mer än så. “Fritidsgården i Habo är väldigt speciell”, säger Marita. “Med många av de ungdomar upp till arton år som kommer hit för att träffa oss utvecklar vi även personliga relationer till. Vi hälsar alltid på och uppmärksammar alla barn och ungdomar så att de ska känna sig välkoma hit. Inte sällan så lär vi på så vis även att lära känna ungdomarnas föräldrar”, fortsätter Marita.

Vi hälsar alltid på och uppmärksammar alla barn och ungdomar så att de ska känna sig välkoma hit.

Vi känner också att vi på många sätt – utöver vår ordinarie dagverksamhet – t.ex. kan finnas till som stöd till ortens skolor på olika vis”, lyfter Anna. De båda framhåller även att de känner en stor tacksamhet. “Dels till kommunens politiker som vi upplever alltid har haft en positiv syn på verksamheten och dels till Thomas Lund på Kultur- och Fritidsförvaltningen, som samtidigt också visat oss ett stort förtroende – vilket gjort att vi kunnat utveckla fritidsgården på ett sätt som har varit bra”, fortsätter Marita.

Många varierande inslag

Så vad är det då specifikt som gör fritidsgården i Habo kanske mer speciell än många andra fritidsgårdar? ”Jag tycker det är viktigt att nämna att vi faktiskt löpande också har ungdomar hos oss från andra orter”, berättar Anna. “På lördagskvällar så kommer det ibland ungdomar från Huskvarna och till och med så långt bort som Gränna. Lördagar speciellt då eftersom ingen av de andra fritidsgårdarna i regionen har öppet på just lördagskvällar. Så det är verkligen en verksamhet som skiljer sig på ett flertal sätt.

Marita Norman som idag är enhetschef för fritidsgården har funnits med i verksamheten sedan 1980 då man endast huserade I källarplan. Anna Wulff landade i Habo via fritidsledarlinjen i Värnamo och har funnits med i teamet sedan 1982.

Vid sidan av den öppna verksamheten som ges på vardagar under eftermiddagar och kvällar, samt även under fredags- och lördagskvällar, så håller fritidsgårdens personal i en mängd andra aktiviteter och uppdrag. När Marita och Anna räknar upp alla aktiviteter och händelser som fritidsgården är involverade i under ett läsår så är det inte för inte som man verkligen får en bredare bild och förståelse för fritidsgårdens vikt i Habo.

Aktiviteterna förefaller vara oändligt många när vi diskuterar vad personalen verkligen gör under läsåret. “Vi håller i simundervisning för barn ifrån Habo kommun och Anna som också är utbildad simlärare följer då med skolbarn till Mullsjö simhall och håller där i undervisningen” berättar Marita. Sedan en tid tillbaks så har fritidsgården också med hjälp av statliga pengar kunnat genomföra kostnadsfria lovaktiviteter för barn tillsammans med bl.a. lokala föreningar. En annan återkommande aktivitet infaller i samband med niondeklassarnas skolavslutning då fritidsgårdens personal håller i något som kallas för “sista natten med gänget” – något som faktiskt kunnat genomföras i hela trettio år, resonerar de båda. Anna skrattar och säger; “ja, det är en himla mass år”.

Tryckta T-shits från ”sista natten med gänget” som är kväll ägnad för de som slutar årskurs nio. Eventet har genomförts under hela trettio år.

Ett av de kanske viktigaste inslagen framhåller de båda är den s.k. föräldravandringen. Då tävlar högstadieklasser mot varandra i att få fram så många deltagare som möjligt i en vandring runt om i Habo under kvälls- och nattetid. Föräldravandringen sprids ut under läsåret för att på så vis få en återkommande närvaro ute under kvällstid. En vinnarklass utses i respektive årskull – vilket innebär att tre klasser får hela 10 000 kr att kunna utnyttja på Camp Extreme. Slutligen och inte minst så arrangerar fritidsgården bl.a. även det årliga online-gaming-eventet “Habo-lanet” och den s.k. natt-innebandyn där klasser under en natturnering spelar matcher mot varandra.

Det är därför snart dags för gänget på fritidsgården att fira 30 år i de befintliga lokalerna.

Hemvändardag och jubileum

Från 1988 så fick vi “kliva upp i ljuset” som Marita uttrycker det. Det var året då vi fick hela Gunnarsbohuset till vårt förfogande vilket blev ett väldigt lyft”. Det är därför snart dags för gänget på fritidsgården att fira 30 år i de befintliga lokalerna. Det hela kommer gå av stapeln lördagen den 20:e oktober. Bl.a. så har man som förberedelser skapat en facebooksida just för jubileet. Öppet hus kommer hållas mellan kl. 15-19. Samtliga i personalen kommer att finnas på plats under hela passet samt förhoppningsvis även många av de som jobbat på fritidsgården under tidigare år. Vi hoppas såklart på besök från många som tidigare var här i sin ungdom, säger Anna, och bläddrar i ett gammalt fotoalbum med “bilder från förr”. Det största kvittot vi får här i våra yrkesroller är när det kommer in någon och exempelvis berättar hur viktig fritidsgården var för dem i yngre år med kommentarer som; Vad skulle jag annars ha gjort under den tiden? fortsätter Anna.

Hur kommer verksamheten att se ut i framtiden?

Marita och Anna understryker båda vikten av att verksamheten förhoppningsvis även i framtiden ska kunna finnas kvar i samma omfattning som idag. En av de som jobbat mycket med “hemvändardagen” och 30-årsjubileet är Victor Sjöqvist.

Victor & dotter

Victor, som faktiskt redan från 5-års ålder stiftade sin första bekantskap med fritidsgården, praktiserade senare i organisationen under 90-talet innan han efter studier till fritidsledare fick anställning i verksamheten 1999. Victors mål är precis detsamma som för Marita och Anna – dvs. att verksamheten ska kunna fortsätta att leva vidare i sin nuvarande form – men också kunna utvecklas ytterligare. Victor ser sig själv som en del av framtiden.

“Jag tror verkligen att vi har en ganska unik fritidsgård och jag ser mig själv vara en del av fritidsgården under många år framöver. Förhoppningen är att fortsätta att vara en positiv kraft för barn och ungdomar i Habo där samarbete med både skola, församlingar och föreningar kan fortsätta att fungera och utvecklas”, avslutar Victor. #

Text: Robert Widetoft
Foto: Mari Widetoft

Tagged in:
Share post with: