En mötesplats i Habo
Under hösten 2015 inleddes en av historiens största massflykter. Miljoner människor flydde bokstavligt talat för sina liv och många nådde till Europa i hopp om en bättre framtid. Några kom till Habo. Magazine195 fick en pratstund med Jenny Lilja på Mötesplats Habo, som arbetar för att integrera de nyanlända i vårt samhälle.
Under hösten 2015 inleddes en av historiens största massflykter. Miljoner människor flydde bokstavligt talat för sina liv och många nådde till Europa i hopp om en bättre framtid. Några kom till Habo. Magazine195 fick en pratstund med Jenny Lilja på Mötesplats Habo, som arbetar för att integrera de nyanlända i vårt samhälle.
Vissa möten påverkar mer än andra. Min intervju med Jenny Lilja på Mötesplats Habo är just ett sådant möte som påverkat mig mer än jag trodde det skulle göra. Det är hemskt att säga, men aldrig tidigare har jag kommit så nära de människor som flytt till Sverige. Samtalet med Jenny gav mig inte bara insikter om hur situationen ser ut, utan är också en hoppfull berättelse om hur engagerade Habobor hjälper de som inte har någonting.
Jag sitter mitt emot Jenny inne på Mötesplats Habo när hon berättar hur det kan gå till när en familj kommer till Habo. Första reaktionen är såklart att behandlingen känns orättvis och att man vill att samhället ska göra så mycket mer för att hjälpa de som kommer hit. Om du kommer till Habo idag blir du troligtvis tilldelad en lägenhet och du får tre inbokade möten med kommunen. Därefter får du klara dig själv. Du har antagligen inga saker, inga pengar (du får matpengar av kommunen och så får du möjlighet låna från CSN till möbler) och du kan definitivt inte språket.
Låna en svensk
Men där samhällets ansvar tar slut, där tar det ideella engagemanget vid. Det är personer som Jenny Lilja som gör det möjligt för många att få hjälp med att komma in i det svenska samhället och hjälp med de mest enkla och självklara sakerna i vardagen, saker som vi tar för givna. Boka tandläkartid, köpa medicin på apoteket, ge sina barn en cykel eller bara låna en bok på biblioteket. Genom ett samarbete med biblioteket kan man även låna en svensk på Habo Bibliotek…
– Det många av de nyanlända behöver allra mest är kontakt med svenskar. De har grannar och möter folk på gymmet men det är svårt att få kontakt. Genom samarbetet med Biblioteket kan svenskar anmäla sitt intresse till att bli utlånade till nyanlända. När en nyanländ vill låna en svensk går de helt enkelt till Biblioteket och anmäler detta och Biblioteket matchar ihop ett möte. Vanligtvis träffas man på Biblioteket men nu när det är stängt träffas man för en timmes fika på Landhs, säger Jenny Lilja.
Att bli utlånad är ett sätt att engagera sig och hjälpa de nyanlända in i samhället. Det finns inga förpliktelser utan när man blir ”tillbakalämnad” väljer man själv om man vill byta kontaktuppgifter med varandra, eller om man vill bli utlånad någon mer gång.
Håller koll på integrationsprojekt
Mötesplats Habo öppnade i oktober 2016. Jenny Lilja hade då arbetat som volontär på transitboendet i pingstkyrkan sedan det öppnade under hösten 2015. När de boende till slut fick komma till asylboenden tömdes Pingstkyrkan sakta men säkert på behövande. Kvar fanns en massa Habobor och deras engagemang.
-Lite så var det faktiskt. Jag kände att vi var många som ville hjälpa till mer men vi hade inte något forum för vårt engagemang. Då föddes idéen om Mötesplats Habo. Jenny kontaktade kommunchefen och berättade om sina idéer om att öppna en mötesplats i Habo. Kommunen nappade såklart och en projektansökan sattes ihop och man sökte bidrag ihop med Vuxenskolan som gick in som projektägare. Länsstyrelsen beviljade ett bidrag på 700 000 kronor, vilket räckte till en halvtidstjänst åt Jenny och en lokalhyra. I oktober 2016 kunde Mötesplats Habo öppna upp i gamla Folkets Hus. Förutom Jenny har en asylsökande kvinna från Jönköping sin praktikplats här och ett antal volontärer arbetar frivilligt med verksamheten. Jennys vision med Mötesplats Habo är tydlig.
-Jag vill att det ska vara en plats där svenskar och nyanlända kan mötas. Det ska absolut inte vara en fritidsgård för nyanlända. Min förhoppning är också att kunna vara lite av en paraplyorganisation för integrationsfrågor i Habo. Både hålla koll på vilka projekt som drivs i kommunen och förmedla dessa men också pusha föreningar att starta egna projekt. Kommunen fixar de första sakerna för de som kommer hit, Mötesplats Habo underlättar där kommunens ansvar slutar, säger Jenny Lilja.
Populärt Språkcafé
När jag först klev in på Mötesplats Habo möttes jag av en man från Somalia som hälsade på mig. Han stod och skrev någonting på en tavla på väggen. När jag skulle läsa vad det stod ser jag att hans meningsbyggnad inte är helt perfekt men att hans stavning är nästintill felfri. Jenny berättar vad mannen heter och att han bor i Habo med sin familj. Det är tisdag och det har precis varit svenskundervisning och han stod vid tavlan och övade på sin stavning. Just idag hade han dessutom fått veta att även han beviljats uppehållstillstånd i Sverige (hans familj har redan uppehållstillstånd). Han lämnar rummet när jag och Jenny ska prata men han vill först prata med Jenny. Utanför rummet står en cykel och han frågar om han kan ta med sig den hem till sin pojk.
-Vi har både leksaker, cyklar och sparkcyklar och annat som Habobor har lämnat in. Det är sådana saker som de nyanlända oftast inte har råd att köpa själva. Vi har även ett klädförråd med skänkta kläder som vi kan dela ut till de som behöver.
När Jenny öppnade Mötesplats Habo såg hon framför sig att det skulle myllra av folk i lokalen hela dagarna. Riktigt så blev det inte och ofta krävs det att det ska vara någon aktivitet för att folk ska komma. Men på torsdagar mellan 18.00 och 20.00 är det liv och rörelse i lokalen. Då är det Språkcafé.
-Det har blivit riktigt populärt. Då träffas svenskar och nyanlända för att umgås och ha trevligt en stund. Det brukar komma ett 30-tal personer och de svenskar som kommer tycker att det är riktigt roligt och kommer tillbaka vecka efter vecka. Alla är välkomna och jag hoppas att fler hittar hit. För de nyanlända är det att perfekt sätt att få öva på sin svenska och träffa svenskar.
Jenny berättar om saker de (och andra) gör och aktiviteter som planeras. Allt för att de nyanlända ska få en meningsfull fritid och snabbare ska komma in i det svenska samhället. Habo Wolley är ett exempel på en förening som engagerat sig i de nyanlända. I sommar planeras det också för en fotbollscup i samarbete med Habo IF. -Den heter Tillsammans Cup och vänder sig till killar och tjejer i åldern 15–25 år. Tanken är att svenskar och nyanlända ska blandas i mixade lag och jag hoppas att många killar och tjejer från Habo vill vara med.
Möten skapar integration
Under intervjun kommer vi ofta in på hur vi som bor i Habo kan hjälpa de som kommer hit och inte har någonting. Det första jag tänker på är att det är så mycket saker de behöver men det blir snabbt uppenbart att det inte är materiella ting som är det viktiga. På Mötesplats Habos Facebooksida (gå in och gilla den!) finns en lista över vad just du kan göra för att hjälpa till med integrationen i Habo. Efter att ha läst listan är det tydligt att det som gör störst nytta är möten mellan människor.
Det är genom möten med andra människor som du sakta men säkert blir en del av samhället. Ingenstans på listan står det nåt om att skänka saker. Däremot kan du läsa om hur du blir volontär, blir fadderfamilj, kan hjälpa till med läxor eller spela volleyboll. -Om man frågar de barnen som har kommit hit vad de önskar sig allra mest så är det svenska kompisar. Även för vuxna är det viktigt att ha kontakt med svenska personer, säger Jenny Lilja.
Jenny berättar era exempel på hur Habobor slutit upp och hjälpt till när det verkligen har behövts. Händelsen som berör mig allra mest är den om familjen som i två dagar satt i en tom och mörk lägenhet utan några som helst möbler eller köksredskap. Två timmar efter att Jenny lagt upp en text på Facebook om att de sökte möbler och annat som behövs i en lägenhet så kunde de knacka på hos familjen och fylla hela lägenheten med saker. Allt från sängar och soffbord till köksredskap, lampor och husgeråd.
När jag lämnar Mötesplats Habo tänker jag på mannen från Somalia som fick ta hem en cykel till sin son. Jag tänker på hur sonen nu cyklar runt på gatorna i Habo, långt långt hemifrån. Jag tänker också på hur lite det behövs från oss Habobor för att få dessa människor som flytt att känna sig välkomna till Habo, och så snabbt som möjligt bli en del av vårt samhälle. Det kan räcka med något så enkelt som att besöka Språkcaféet på torsdagar. När jag på kvällen berättar om Språkcaféet för min familj så vill mina barn direkt gå dit, och vi bestämmer oss för att göra det någon gång. Jag hoppas vi ses där.
Text: Niklas Bohman
Foto: Mari Widetoft
Comments are closed