Alla människor är kreativa på något sätt. En del målar, andra bakar, syr, snidar, skulpterar, inreder sitt hem eller ägnar sig åt musik. När vi träffar Kerstin Persson i hennes verkstad i Munkaskog inser vi att några är så pass mångsidiga att de kan göra alla dessa delar.

Utsikten mot Vättern glöms snart bort för här finns många fina ting att fästa ögonen på. Framför allt keramiken i flera färgskalor, men även tyger och inredningen i ateljén ståtar med prakt liksom även själva byggnaden vi befinner oss i gör. Det är Kerstins far som ritat byggnaden. Man förstår direkt att det finns konstnärliga gener att brås på. Att hon kommer från Skåne hörs direkt, även om familjen bott i Munkaskog i tjugofem år.

”Jag är från Helsingborg och jobbade med lite olika saker innan vi flyttade hit, berättar Kerstin. ”Framför allt så tog jag hand om familjen och var även dagmamma åt andras barn. Med en make som veckopendlade till jobbet kändes det bra att ge våra tre barn tryggheten att jag alltid fanns hemma då de var små”, fortsätter Kerstin.

Går ”all in”
Jag får också veta att hon samtidigt sydde alla kläder själv, bakade och lagade mat, drev en egen cateringfirma och dekorerade hus och hem. Sannerligen inte dåligt.

”Att greja och fixa till det runt omkring mig har jag alltid gillat. Min man Torsten har förstås hjälpt mig att förverkliga många idéer, fast numera är det han som bakar och sköter en stor del av hushållet. Jag blir lätt uppslukad av de projekt jag håller på med. Går ”all in” så att säga”, säger Kerstin och ler.

Lagom verkar inte vara ett ord som beskriver Kerstin. Särskilt inte då hon i förbigående talar om att hon ägnat tio år att åka runt på hantverksmässor med sin keramik och andra alster. Det började med ett tre meter långt bord där allt skulle få plats. Men slutade med ett helt butikskoncept inrymt i ett 24 kvadratmeter stort tält, komplett med butikshyllor som rymde det mesta av sortimentet. Att packa upp och packa ner all keramik tog sin tid. Allt skulle viras in i papper och förpackas stötsäkert.

”Jag var grymt avundsjuk på de hantverkare som arbetade med tåliga material som textil och annat. De kunde bara rafsa ihop sina grejor och åka hemåt medan jag och Torsten stod och virade in varje föremål för sig. Men det var det värt, alltid lika roligt att ha kontakt med kunder och kollegor. Att vara keramiker, eller ja, konstnär över huvud taget är ju ett ganska ensamt jobb annars”, fyller Kerstin i.

Det låter som att du är en väldigt aktiv och energisk person. Vad gör du för att koppla av, Kerstin?
”Det har inte alltid varit så lätt, ett tag sjöng jag i en gospelkör, som solist. Vi turnerade en del, det var verkligen roligt och en härlig gemenskap att ingå i. Jag var mycket engagerad i musiklivet i Missionskyrkan, men har tyvärr tappat det nu. Varje förmiddag går jag numera på långpromenad med mina hundar här nere vid Vättern, då kopplar jag av. Och passar samtidigt på att ringa några samtal eller lyssna på en ljudbok”, förklarar Kerstin.

Såklart går ingen tid till spillo för Kerstin. Trots det vilar ett lugn över henne där i ateljén omgiven av alla sina vackra skapelser. Vi pratar om harmoni, färgers betydelse och feng shui – en kinesisk lära om hur man påverkas av den närmast omkringliggande miljön. Själva trivs vi utomordentligt bra med en kopp te i Kerstins handdrejade muggar och till det Torstens hembakade bullar. Här är en plats där man kan stanna en stund och ha det gott.

Kurser i keramik
”Det går fint för vem som helst att komma hit som deltagare på kina kurser. Jag har kurser i keramik för alla som vill prova på. Deltagarna är allt mellan 7 och 90 år, även hela familjer dyker upp. De som kommer hit får ofta en ”aha-upplevelse” när de ser att det går att skapa något alldeles eget ur en lerklump. Det är fantastiskt roligt att se den glädjen. Vuxna blir glada som barn över att ha skapat ett alster med sina händer. Vill man inte sätta sig vid drejskivan finns andra tekniker, som kavling till exempel. Det kan alla lyckas med”, understryker Kerstin.

Kavling? Som man gör med deg undrar jag? ”Ja, ungefär så”, säger Kerstin och visar upp ett av sina egna kavlingsverk – ett stort fat i fantastiska färger.

”Skulle vi kunna göra ett sådant fat alltså” frågar jag nyfiket? ”Nja, kanske inte direkt. Att arbeta med keramik kräver tålamod, envishet, lust och glädje. Många gånger får man göra om och göra om igen, det gäller att ha drivkraften att inte ge sig förrän det blir som man tänkt sig. Det är lätt att underskatta keramik som hantverk, men man ska inte vara rädd för att testa”, menar Kerstin.

”Inget ont som inte har något gott med sig”

En två-årig utbildning på Mullsjö Folkhögskola var det som startade Kerstins intresse för hantverket. Utbildningen innehöll flera olika skapande ämnen. Foto, keramik, textil, bild och måleri bland annat. Hon fastnade för keramiken. De andra ämnena har också kommit till nytta, nu senast är det kunskaperna i foto som använts.

Ny hemsida
En ny hemsida för Kerstins Keramik lanserades nyligen. Den innehåller en helt ny web-shop, då alla varor behövde finnas på bild. Vi får se en liten fotostudio inrymd i ett hörn av ateljén. För en amatör ser den riktigt proffsig ut. ”All in” där också. Inte bara keramiken ska fotograferas, här finns också textil i olika tekniker. Den nya hemsidan presenterar både sortimentet av hantverk och de populära kurserna. Av förklarliga skäl har det mesta av verksamheten gått på sparlåga senaste året, även om det hela tiden varit möjligt att ta emot enstaka besökare efter tidsbokning. Kerstin ser inte bara nackdelar med tiden som varit.

”Inget ont som inte har något gott med sig. Pandemin har gett mig en bra paus, att komma ikapp med både konstnärskapet och utvecklingen av mitt företag. Jag har lagt mycket tid på att få till en riktigt bra hemsida som kan lyfta verksamheten till en ny nivå”, säger Kerstin. I grunden ligger ändå den kreativa processen, till vilken Kerstin konstant samlar intryck som sedan kommer till liv i leran.

Fascinerad av denna skapande och idérika person lämnar vi ateljén i Munkaskog, tittar ut över Vättern och funderar allvarligt på om man skulle boka in sig på en kurs i keramik. Och samtidigt passa på att hyra hennes uthyrningshus Lilla Vättervy, som vi knappt hunnit prata om under vårt korta möte. Det får bli en annan gång, för hit återkommer man gärna.

Text: Lotta Hoffback 
Foto: Mari Widetoft

Share post with: