Magazine195

Forskning om sömn visar att människan mår bra av ca. 7-9 timmars sömn på natten. Nu är det ju inte alla som lyckas med att få till det och då kan en tupplur göra susen. Själv är jag gift med en tupplurarnas mästare. Han lägger något över huvudet som skymmer ljuset, så somnar han direkt och brukar sova exakt 12 minuter. Det där är en konst. Man måste dels kunna slappna av mitt i ”steget”, dels ha förmågan att piggna till direkt efteråt. Jag har svårt med både det ena och det andra men det verkar vara effektivt. Jag läste en intervju med vår förre statsminister Göran Persson som ägde samma förmåga som maken och som brukade tala sig varm för den.

När man är gift med en tupplurarnas mästare måste man stanna upp på eftermiddagarna, oavsett vad man gör och var man är, och vänta de där 12 minuterna tills man kan röra sig vidare igen. Det utgör oftast inget problem. Det var bara en gång när maken somnade i en butik i fjällen som det blev lite rabalder. Själv var jag djupt försjunken i lek med lego i en lekhörna tillsammans med barnen, när jag såg en ring av människor samlas runt den djupt slumrande maken.

– Ska vi ringa ambulans, hörde jag en person säga.

Jag lyckades rädda situationen ganska snabbt och maken fick lov att avbryta sömnen i förtid. Själv har jag som sagt sällan lyckats att somna på dagtid, även om jag försökt många gånger. Men en gång blev jag väldigt förvånad att jag lyckades.

Det var på den tiden jag arbetade som pressekreterare åt en politiker. Hon skulle hålla ett tal i Almedalen och ville att jag skulle göra några justeringar i det. På ett hotellrum på Visby hotell försökte jag därefter skriva ut det ändrade talet med hjälp av en bärbar skrivare. Skrivaren hackade och hoppade. Det här var på 90-talet. Mitt tålamod tröt. En kollega kom in och såg min desperation.

– Gå ut och vila en stund så fixar jag det här, sa hon.

Eftersom mitt hotellrums fönster låg i höjd med en gräsmatta på hotellets innergård, sköt jag fram en stol och hoppade ut genom det. Där på innergården sken solen. Gräsmattan var grön och luktade underbart i försommarvärmen. Jag lade mig ned, tittade upp på molnen och bara andades. Det gav mig exakt den miljö som behövdes för att jag skulle komma till ro för att kunna somna men att snabbt sen piggna till visade sig vara desto svårare.

– Nu är det klart! ropade kollegan.

Yrvaken, törstig och genomvarm satte jag mig upp. Nu hade vi bråttom. Allting snurrade.
 Jag skyndade mig fram till fönstret men blev fundersam varför min kollega flyttat undan stolen. Stressad hoppade jag direkt ned på golvet, men var stod min dator och skrivaren?

– Vad gör du i mitt rum?

Jag hörde en djup mansröst och vände mig om. Jag såg jag en halvnaken man komma ut från badrummet. Vad gör man i en sån situation? Man ber kanske om ursäkt och går ut genom hotelldörren? Det gjorde inte jag. Jag slet tag i en stol och klättrade ut genom fönstret igen så snabbt

Signerat Jessica Hagård, äger och driver, tillsammans med sin familj, äventyrsparken HagårdsLagård utanför Furusjö.