Magazine195

Efter att ha studerat till maskiningenjör så tog Henrik jobb i Linköping där han arbetade med utveckling av jordbruksmaskiner. För några år sedan beslutade dock Henrik tillsammans med sin familj att flytta ner till Habo för att förbereda ett generationsskifte i familjen – och successivt ta över den dagliga driften av sin far Erik inom ramen för bolaget Tumbäcks Gård AB.

Tumbäcks Gård
Gården Tumbäck har funnits i olika ägo sedan 1300-talet och har sedan 1986 ägts av Erik och Gunnar Johansson. Lantbruk har bedrivits på gården sedan starten 1986, men under de senaste 15 åren har bygg och entreprenad adderats och blivit en alltmer betydande del av verksamheten. Tidigare drevs alla verksamheter under Tumbäcks Gård AB, men för ca 4 år sedan så delades verksamheterna upp genom att Tumbäcks Entreprenad AB bildades och som ägs av Gunnar och Mikael Johansson. Ett par av Tumbäcks Entreprenads huvudgrenar är Tumbäcks grusterminal och utlastning i Tumbäcks bergtäkt med mera.

Ger stor kundnytta med helhetsperspektiv
Henrik berättar att byggtjänsterna vänder sig till såväl privat- såsom företagskunder. De arbeten som utförs är exempelvis renovering, takbyten, tillbyggnad, ombyggnad, murar, plattläggningar, samt även nyproduktion av attefallshus.

”Vi vill vara en pålitlig partner i samarbete med kund oavsett om det är en privatperson som vill ha hjälp med plattläggning eller om det är en företagskund som vill köpa ett antal Attefallshus. Vi tar alltid proaktivt ansvar för att slutprodukten färdigställs på ett professionellt vis. Vi följer alltid med ett projekt från början till slut”, berättar Henrik.

Resurseffektivitet ger relativa fördelar
I och med att vi kan rita utefter kunders önskemål och tillsammans med kund modifiera och tillrättalägga innan projekten tar sin början, så menar han att det sparar tid och pengar, då alla inblandade parter vet vad som ska utföras, samtidigt som det minskar risken för missförstånd mellan kund och utförare.

”Med god projektering och goda förberedelser så följer också ett bättre process där det finns mycket tid att spara. Det underlättar helt enkelt om alla vet vad de ska göra i varje steg och att kunden direkt får ett resultat som matchar förväntad beställning. Snart ska vi renovera en källare och bygga en balkong till ett tegelhus där vi måste beakta både gammal och ny byggteknik. I detta projekt blir en god projektering och ett bra förarbete ett väldigt viktigt moment”, säger Henrik.

”I och med att vi kan kontrollera samtliga delar av ett projekt från första skiss till bygglovshandlingar och utförande fram till sista listen är satt – så kan vi många gånger ge en annan service och en annan kvalité. Vi har mottot att vi ska kunna leverera jobb till ett bra pris och att det vi levererar håller måttet. Kunden ska vara nöjd när jobbet är klart. Men kunden ska också vara nöjd efter tio år”, säger Henrik.

Egen prefab
Henrik och teamet på Tumbäck har slutfört en mängd olika typer av jobb. Från plattsättningar till ombyggnation och renoveringsarbeten samt bland annat egen produktion och installation av prefabricerade loftstugor till en campingplats.

”Efter projektet med loftstugorna så tittar jag även på att vidareutveckla det konceptet till att kunna leverera olika typer av prefabricerade Attefallshus vilket är något vi skulle kunna växa med. Vi har jämfört med många andra större aktörer låga overheadkostnader – och kan på så vis enkelt göra kundanpassningar och därmed vända oss både till privatpersoner och exempelvis campingplatser”, förklarar Henrik.

Jordbruket en livsviktig pusselbit i Sverige
Så snart jordbruk kommer på tal så understryker Henrik direkt hur viktigt det är att det svenska jordbruket behöver hållas vid liv. Även om företagets fokus är att fortsätta att utveckla byggtjänster så har Henrik fortfarande ambitionen att utveckla jordbruket på gården och så göra med resurseffektiva metoder.

Idag så bedriver man lantbruk med spannmålsodling och oljeväxter. Men Henrik funderar ständigt på hur de på ett smart sätt kan finna lösningar för att också kunna odla och sälja grödor som idag importeras till Sverige.

Henrik menar att I takt med att det i Sverige har blivit tuffare och tuffare att vara lantbrukare och att många har tvingats till att lägga ner – så står vi nu inför ett viktigt vägskäl. Han tycker dock det är tråkigt att det ska krävas ett krig för att få upp dessa frågor på agendan.

”Vi behöver alla besöka tandläkaren en gång per år. Men lantbrukare efterfrågas av alla mellan tre till fem gånger per dag. Vi måste ju alla äta. Vi har glömt bort att vi har nytta av bönder varje dag. Och det system vi har är därför på många vis skört. Vi har idag ett fantastiskt fint lantbruk i Sverige när det gäller allt från djurskydd till användande av konstgödsel och bekämpningsmedel. Detta är något vi måste värdera och värna om. Det är något som inte är logiskt. Det svenska jordbruket måste få en högre status i samhället”, menar Henrik.

Hur självförsörjande är vi i Sverige?
Enligt Henrik så har många med honom in om livsmedelsbranschen under många år funderat kring problematiken kring vår självförsörjningsgrad när det kommer till livsmedel.

”Med pandemin, fartyget i Suezkanalen och nu kriget i Ukraina så tror jag de flesta svenskar börjar att förstå hur viktig frågan är, nämligen att vi i Sverige inte är självförsörjande på speciellt mycket. I Sverige är vi i princip bara självförsörjande på vissa spannmål, ägg, morötter och socker. Vi behöver ju därför fundera på hur sårbart vårt samhälle är. Vi tar alla för givet att den mat vi vill äta ska vara av god kvalitét och samtidigt finnas runt hörnet. Men om det blir stopp i distributionsleden och all den import vi är beroende av skulle upphöra – så står vi snabbt med tomma hyllor i butikerna. Det är således ett allvarligt problem som vi måste beakta”, säger Henrik.

Vad kan vi göra?
”Vi måste lyfta det svenska jordbruket positivt medialt och inse att det är en viktig samhällsbärande del som vi alla är beroende av. Genom att främja svenskt lantbruk så säkrar vi ju inte bara vår livsmedelsförsörjning, utan vi får även bra mat som sätt som är bra både för djur och människor såväl som vår närmiljö och globala miljö”, resonerar Henrik.

”Vi måste hitta vägar för att underlätta för svenska bönder för att de verksamheter som lever också ska känna fortsatt engagemang. När nu både el, bränsle, konstgödseln och även bevattning sannolikt blir mycket dyrare så finns det risk att det leder till att ytterligare lantbrukare slås ut. Och ja, världens största exportör av råvaror för konstgödsel är Ryssland. Sverige har inga egna gödselfabriker. Ukraina har enorma arealer av bland de bördigaste jordarna i världen. Normalt står Ukraina för stora delar av det vete som används i Europa. Men som det ser ut nu så vet lantbrukarna inte längre om de kommer att kunna bruka sina fält. Vi lär få se kraftigt ökade priser på många matvaror i år”, säger Henrik.

En sak är säker. Henrik är ivrig att fortsätta att utveckla byggtjänster men även vara någon som bidrar till den svenska matproduktionen genom att producera spannmål och andra grödor.

Text: Robert Widetoft
Foto: Mari Widetoft