Magazine195

Enligt Thomas Andersson, ställföreträdande räddningschef i Habo kommun, är samarbetet mellan kommunerna i länet, räddningstjänsten och kommunens invånare en av nycklarna för att kunna förhindra skogsbränder.

”För oss är det jätteviktigt att alla tips kommer in”

– För oss är det viktigt att få in tips om brand så tidigt som möjligt. Förra sommaren fick vi in många tips från personer som hade känt röklukt eller som hade sett rökmoln. Tack vare det kunde vi åka ut och undersöka situationen och i en del fall påbörja släckningsarbetet i god tid, berättar Thomas.

Ifall du känner röklukt när det är torrt i marken försök undersöka vad det kan bero på och om du misstänker brand ska du omgående ringa 112 enligt Thomas. Efter det undersöker räddningstjänsten hur vinden rör sig i området, om det finns några redan kända bränder i trakten, ett besök görs på platsen som röklukten har rapporteras på samt hos personen som anmält röklukten. Först efter att all information är inhämtad och orsaken till lukten är hittad lämnar räddningstjänsten platsen (ifall ingen brand har hittats).

– I somras fick vi vid ett tillfälle in ettlarm om röklukt i kommunen men själva branden var i Askersund, bara för att man känner röklukt behöver det inte brinna i närområdet. Men för oss är det jätteviktigt att alla tips kommer in. Annars kan en brand missas och då få chans att sprida sig.

Samverkan i länet

I Jönköpings län finns sedan länge ett starkt samarbete mellan kommunernas räddningstjänster för att hjälpa varandra när det behövs.

– I våras när det brann i Gislaved och Gnosjö kunde vi skicka personal som hjälpte till att bekämpa bränderna. På samma sätt får vi hjälp om det skulle brinna i Habo kommun.

Via samverkan kan resurserna fördelas efter behoven som uppstår berättar Thomas. Skickas en del av personal iväg täcker närliggande brandstationer upp.

– När vi släcker en brand vill vi vara överstarka. På en mindre brand kan vi sätta in 15-30 brandmän för att snabbt se till att vi får branden under kontroll, säger Thomas. Målet är att så snabbt som möjligt kunna ringa in branden.

Det är först när vi har lyckats blötlägga ytterområdena och påbörjat att arbeta oss in i området som vi har branden något sånär under kontroll. Antingen sprutar vi vatten för att släcka eller så kan vi sopa in branden. Metod beror på situation samt hur tillgången på vatten är. Eftersläckning och begränsningslinjer kan med fördel göras med ett slangsystem som via sprinklers blöter ner ytterområdet.

Förebyggande arbete

Under flera år har risken för skogsbränder ökat och många experter menar att trenden kommer att hålla i sig. För att minimera risken arbetar räddningstjänsten mycket med förebyggande arbete. Bland annat genom att hålla sig uppdaterade på vädret i samarbete med SMHI för att få en bild av hur torrt det är i markerna. Men också genom att uppdatera och förstärka larmplaner.

– Vi har regelbundna utbildningar om hur man bekämpar skogsbränder med vår personal samt går igenom vår utrustning för att se till att allt fungerar som det ska. Under skogsbrandssäsongen går vi också upp
i höjd beredskap för att vara redo, berättar Thomas och fortsätter.

– Genom överenskommelser med frivilligorganisationer har vi också tillgång till extra personal och material för att förstärka våra resurser. Vi har avtal med bl.a. Frivilliga automobilklubben, skogsbrandflyget och lokalavdelning till Lantbrukarnas riksförbund och har t.ex. därigenom tillgång till gödseltunnor som vi kan använda för att släcka bränder. Sen för vi också samtal med skogsägare om hur de kan säkra upp sina marker. #

• Eldningsförbud:
  Eldningsförbud innebär att det är förbjudet att göra upp eld i skog och mark. Grillning är endast tillåtet vid permanent iordningställda grillplatser, samt på villatomter. Det är också förbjudet att använda pyroteknisk utrustning utomhus.

• Grillförbud:
  Grillförbud är en stängare form av eldningsförbud, då är alla former av öppna lågor förbjudna om du inte har speciellt tillstånd från kommunen.

Text och foto: Jonathan Bryskhe