Utmattningssyndrom
När det som när tär. När det som gav energi blir ett tvång. En saga om starka kvinnor.
Hur orkar du jobba heltid, ta hand om tre barn, träna, bjuda på middagar och alltid ha det så fint hemma?
Det var en gång en duktig flicka som hette Hon. Hon tog det som en komplimang när folk sa ”hur orkar du jobba heltid, ta hand om tre barn, träna, bjuda på middagar och alltid ha det så fint hemma? ”Hennes ork var hennes identitet, Hon (trodde Hon) var outtröttlig och blundade för tecken när hennes kropp signalerade med sömnsvårigheter, ett konstant tryck över bröstet och kraftiga humörsvängningar. Hon pendlade mellan nedstämdhet och ilska. Oftast var Hon arg för ilska gav tillfällig energi. Arg på sina barn för att de behövde henne, arg på sin man som inte förstod att Hon ville ha hans hjälp och framför allt arg och besviken på sig själv för att Hon orkade mindre och mindre.
En morgon vaknade Hon utan att orka gå upp ur sängen, all, precis all energi var borta. Hon orkade inte ens torka bort sina tårar och gick med robotsteg till badrummet. Kroppen var inte bara trött, utan som förlamad. Utan att Hon visste hur så vaknade Hon på duschgolvet av att vattenstrålen var så kall. Det var dags att boka en tid hos doktorn som tyckte att Hon skulle omedelbart stanna hemma och vila. Alla hade alltid sagt att Hon var stark, hur skulle Hon kunna stanna upp och visa sig svag? Så Hon förhandlade sig till en halvtids sjukskrivning, trots att läkaren tyckte att det var en mycket dålig idé.
”Hon” är som många starka kvinnor jag känner, hon var även jag. Kvinnors arbetsbörda generellt är större på grund av dubbelarbete i hemmet – och kvinnor oftare än män tar med sig jobbet efter arbetsdagens slut. Det är oftast den duktiga, ambitiösa med drag av perfektionism som drabbas. Den omtänksamma, generösa som ställer upp och har svårt a säga nej. Den som tycker att det känns egoistiskt att fokusera på sig själv.
Det kan vara svårt att acceptera och förstå utmattningssyndrom; det syns inte alltid utanpå hur det känns inuti, att vila är stressande, det enda man vill är att förbli aktiv, jobba, ”göra”, prestera för att få bekräftelse. Det krävs en stark person för att pressa sig så hårt och så länge. Men till slut går det inte längre. Tiden och orken till att ställa upp och hjälpa räcker inte till och i förlängningen leder det till att man glömmer sig själv och försummar sina egna behov. De inre resurserna är tömda.
Utmattning är kroppen som säger ”Stopp! Dags för återhämtning och vila!”. En bil slutar rulla om den inte får rätt drivmedel. Ska man köra långt måste man stanna och tanka. Utmattning är som ett inre motorstopp. Många drabbas av utmattningssyndrom och ännu fler ligger farligt nära kanten. Ändå är det ett allvarligt sjukdomstillstånd som inte riktigt tas på allvar. Ett tillstånd som vi fortfarande skäms för, det är fult att inte orka, det är svagt att behöva sakta ner, det är själviskt att tänka på sig själv. Utmattning tar tid att bli frisk ifrån. Men det går. Vägen ur utmattning är att fokusera på sig själv, att öva sig på att sätta gränser, säga nej, lära sig att be om hjälp, ställa mer rimliga krav på tillvaron och våga berätta hur vi mår.
signerat Christiane Petit
Tagged in:
Share post with:
Related posts
Att älska eller hata julen
robert Magazine195 http://m195.se/wp-content/uploads/2018/11/cropped-m195-logo5-3.jpg 813 254- 0
- 0
Om risken med att ta tupplurar
robert Magazine195 http://m195.se/wp-content/uploads/2018/11/cropped-m195-logo5-3.jpg 813 254- 0
- 0
More from Krönika & Ledare
När oordning räddar situationen
robert Magazine195 http://m195.se/wp-content/uploads/2018/11/cropped-m195-logo5-3.jpg 813 254- 0
- 3
Att förlåta är att älska
robert Magazine195 http://m195.se/wp-content/uploads/2018/11/cropped-m195-logo5-3.jpg 813 254- 0
- 1
Comments are closed